Inflationstakt enligt KPIF
Konsumentprisindex med fast ränta (Riksbankens målvariabel)
Inflationstakten i Sverige enligt KPIF är 2.1 % i Januari 2026. Detta ligger mycket nära Riksbankens mål på 2,0 % (avvikelse: +0,1 procentenhet), efter att ha sjunkit kraftigt från toppnoteringen på 10,2 % i december 2022.
Inflationstakten över tid (2021–2026)
Källa: SCB (Statistiska centralbyrån). Årsförändring i procent (12-månaderstakt). Beräknas och publiceras månadsvis av SCB.
Jämför inkomstnivåer i Sveriges kommuner
Kartan visar median förvärvsinkomst före skatt i löpande priser. Den visar inte lokal inflation eller inflationsjusterad köpkraft.
Varför styr Riksbanken mot KPIF och inte KPI?
I vanliga KPI ingår hushållens räntekostnader för bolån. När Riksbanken höjer räntan för att kyla ned ekonomin stiger räntekostnaderna, vilket kortsiktigt pressar upp KPI. För att undvika denna cirkulära effekt använder Riksbanken KPIF (KPI med fast ränta), där effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort.
Vad innebär 2,0 %-målet?
Riksbankens uppdrag enligt riksdagen är att upprätthålla ett stabilt penningvärde. Målet är att den årliga ökningen av KPIF ska vara 2,0 procent. En låg och stabil inflation skapar förutsägbarhet för löner, investeringar och hushållens ekonomi.
Vanliga frågor om inflationen i Sverige
Vad är inflationen i Sverige just nu?
Enligt SCB uppgick inflationstakten enligt KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) till 2,1 procent i januari 2026. Det är strax över Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.
Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?
I vanligt KPI ingår hushållens räntekostnader för bolån. När Riksbanken höjer räntan stiger räntekostnaderna, vilket kortsiktigt driver upp KPI. För att få ett mer rättvisande mått på det underliggande pristrycket använder Riksbanken KPIF, där effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort.
Varför är Riksbankens inflationsmål 2,0 procent?
Ett stabilt inflationsmål på 2 procent ger en sund buffert mot skadlig deflation samtidigt som det underlättar lönebildning, investeringsbeslut och långsiktig ekonomisk planering för företag och hushåll.
Hur påverkar inflationen bolåneräntor och köpkraft?
Hög inflation urholkar hushållens reallöner och tvingar Riksbanken att höja styrräntan för att bromsa efterfrågan. När inflationen däremot faller tillbaka mot målet öppnas dörren för räntesänkningar, vilket sänker räntekostnaderna och återställer köpkraften.