MAKROEKONOMI & KONJUNKTUR

Hur mår svensk ekonomi?

Från Riksbankens räntor och inflation till BNP, arbetsmarknad och SCB:s konjunkturcykel. Officiella tidsserier harmoniserade för snabb förståelse.

MAKROLÄGET 2026Sammanfattning

Inflationstakten (KPIF) ligger på 2.1 %, Riksbankens styrränta är 2.25 % och BNP-tillväxten är +0.6 %. Efter två år av hög inflation och räntepress är svensk ekonomi inne i en tydlig återhämtningsfas mot tillväxt.

SCB & KONJUNKTURINSTITUTET

Svensk konjunkturcykel

Var befinner sig ekonomin just nu? Följ hur 10 centrala makroindikatorer rör sig genom återhämtning, expansion, avmattning och lågkonjunktur från 2019 till 2026 i vår interaktiva konjunkturklocka.

Återhämtning: 4
Expansion: 4
Avmattning: 2
Recession: 0
HUVUDINDIKATORER

Sveriges ekonomiska temperatur

Senaste publicerade officiella siffror från SCB och Sveriges Riksbank.

2.1%
+0.1 jämfört med föregående månad
Mål: 2.0 %
2.25%
-0.25 vid senaste räntebeslutet
3.32%
-0.14 jämfört med föregående månad
0.6%
+0.4 jämfört med föregående kvartal (procentenheter)
8.2%
-0.1 jämfört med föregående månad
31.4tkr
+4.2 jämfört med föregående år
12.4%
+0.6 jämfört med föregående kvartal
KONJUNKTURLÄGET 2026

Vägen tillbaka till normalläge

Efter inflationschocken 2022–2023 har prisökningstakten stabiliserats nära Riksbankens mål på 2,0 %. Räntesänkningarna under 2024 och 2025 har gradvis lättat på hushållens räntekostnader, medan arbetsmarknaden uppvisat viss tröghet. Tillväxten i BNP väntas stärkas i takt med att konsumtionen återhämtar sig.

Vanliga frågor om Sveriges ekonomi

Hur mår svensk ekonomi just nu?

Svensk ekonomi befinner sig i en gradvis återhämtning under 2026. Inflationen har fallit tillbaka till nära Riksbankens 2,0 %-mål, styrräntan har sänkts, och hushållens disponibla inkomster och framtidstro har börjat stärkas.

Vilka är de viktigaste ekonomiska indikatorerna att följa?

De centrala makromåtten är: 1) Inflation (KPIF), 2) Riksbankens styrränta och bolåneräntor, 3) BNP-tillväxt i fasta priser, 4) Arbetslöshet enligt SCB AKU, samt 5) Konjunkturinstitutets barometer.

Varför skiljer sig ekonomin mellan Sveriges kommuner?

Kommunerna har vitt skilda förutsättningar gällande näringslivsstruktur, demografi, utbildningsnivå och bostadsmarknad. Höga bolån gör storstadskommuner känsligare för räntor, medan bruksorter och exportstäder påverkas mer av global industriell efterfrågan.

Statistisk metod: Alla serier härstammar från Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges Riksbank. Inflationssiffror avser årsförändring i procent. BNP redovisas i fasta priser säsongrensat. Arbetslöshet baseras på SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) och skiljer sig från Arbetsförmedlingens register över inskrivna. Läs mer på vår metodsida.